Kärlekskursen

Anita Goldman har skrivit boken Kärlekskursen och förde under ett av fredagens seminarium ett intressant samtal med författarinnan Agneta Pleijel om boken. Samtalet handlade bland annat om vår tids behov av terapi och paradoxen mellan behovet av stöd i form av terapi och samtidigt som det idag finns stora krav på oss att vara självständiga i vårt arbete, i våra relationer mm. Boken handlar om terapi, andlighet och passion. Om gränslöshet och gränser och mycket annat.Läs den!

Konsten att synliggöra bibliotek

Våra regionbiblioteks kollegor i Halland mottog under mässan det prestigefyllda priset Greta Rhenborgs marknadsföringspris för sitt projekt Konsten att synliggöra bibliotek . Ett projekt som handlat om forskning om bibliotek, bibliotek- och kundvanor samt om strategisk kommunikation. Ett stort grattis!!!

Flöden, kvitter och statusuppdateringar

.SE (Stiftelsen för Internetinfrastruktur) arbetare på olika sätt för att främja potitiv utveckling av Internet. Ett sätt är att dela ut bidrag till olika digitala projekt. I norra Skåne har ett stort projekt startat som heter mobila studiecirklar. I projketet deltar 7 kommuner och studieförbundet Sensus som fått 700 00 kr av stiftelsen .SE . De ger också ut internetguider och den senaste nr 23 som delades ut vid Bokmässan heter Flöden kvitter och statusuppdateringar - en guide om omvärldsbevakning på nätet .

En norsk, en dansk, en finsk - och en svensk?

KB har fått ett nationellt uppdrag som innebär samordning och utvecklingsansvar för hela bibliotekssektorn. Arbetet har påbörjats och den nationella biblioteksstrategin håller på att utvecklas. Sveriges Biblioteksförening har som ett led av det gett ut en skrift som beskriver biblioteksstrategier i Norden med namnet En norsk, en dansk, en finsk - och en svensk ? . Spännande läsning för den som vill få ett nordiskt perspektiv på frågan.

Få snurr på de äldre böckerna...

Biblioteket och Långa svansen är ett projekt som idag blivit en metod för Stockholms stadsbibliotek att lyfta fram det som gör bibliotek unika. Att vi har den samtida litteraturen men också hela minnet.

Metoden man valde var att knyta de dagsaktuella samtida frågorna till den äldre litteraturen. Man aktade sig för att bli nostalgisk och för att lyfta fram böcker bara för att de inte skulle glömmas. Istället knöt man i olika aktiviteter och teman de äldre titlarna till nutiden.

Man började med 30-talet, samtida med sitt fokus på design och internationalism och inredde en tidstypisk hörna i biblioteket. Det var svårt att få just den att synas i den övriga trettiotalsstilen i Asplundhuset men temat fick genomsyra alla arrangemang. Biblioteket plockade fram 30-talsord till kylskåpsmagneter och på webb. Ett HBT tema kunde hitta paralleller trettiotalet och man placerade den äldre och nyare litteraturen jämsides.

Många teman har sedan följt - 60-tal, Tillbaka till naturen, Förbjuden läsning - om erotisk litteratur.


Samtidigt har man haft en evenemangserie - Själsfrände - där aktuella författare hämtar en död författares böcker ur magasinet.Martina Lowden hämtade Per Oswald, Sissela Kyle hämtade Selma Lagerlöf etc.


En rapport från projektet kommer senare i höst. Projektet har permanentats och i höst kommer Hemmet att vara temat för hela SSB. Man kommer bl a att samla in stockholmares egna berättelser om sina hem.
Bibliotek är både och, brett och djupt och smalt, nutid och dåtid, samtida och angeläget!


Karin

Litterär kvalitet - hur pratar vi om det?

Kvalitet är inte evigt utan förändras över tiden - inledde Ingrid Elam. Vi behöver verktyg och gemensamma begrepp för att tala om detta med kvalitet eller som hon föredrog, kvaliteter.

Till exempel behöver varje generations kvalitetsbegrepp omförhandlas - det räcker med att gå tillbaka till 70-talet då kurslistorna i litteraturvetenskap knappt innehöll någon kvinnlig författare utöver Selma Lagerlöf eftersom man på fullaste allvar hävdade att de övriga inte höll tillräckligt hög kvalitet.


Inom Kulturrådet i litteraturstödsdiskussiioner håller man sig faktiskt med en uppsättning kvalitetskriterier men dessa är också möjliga att, om inte ifrågasätta så i alla fall problematisera.

Hållbarhet, det som lyckas överleva, behöver tiden för att utvisas.
Originalitet - kräver om det tillämpas strikt ett romantiskt genibegrepp och konsten lånar hejdlöst från sina föregångare.
Användandet av klichéer kan också vara ett stilgrepp en dekonstruktion av andra texter.
Komplexitet samtidigt som enkelhet - tiden det tagit att skapa ett verk skall inte synas.

Det finns det som inte längre är bra och vi vill kunna se vad som kommer att bli bra.
Vi behöver ett språk för att närma oss ett verk men problemet är den normerande kvalitetsdiskussionen. Vi måste alltså se upp utan att för den skull upphöra att diskutera kvalitet.


Karin

På den här mässan om tio år - kommer vi att prata böcker eller kommer vi att prata läsning?

frågade Pär Strömbäck, Netopia, som var moderator för diskussionen"Vad fattas e-boken?" på debattorget, igår, fredag. Det var diskussionens mest intressanta fråga, tycker jag. Tyvärr nappade inte riktigt panelmedlemmarna Alex Schulman, Bonnierförlagens Magnus Nytell, E-libs Johan Greiff och Svenska förläggarföreningens Kristina Ahlinder på den frågan.

På huvudfrågan, Vad fattas e-boken, var svaren däremot många: brist på bra distributionskanaler, brist på stora aktörer som driver frågan i sverige, upphovsrättsproblematiken och piratverksamheten, att författare måste kunna leva på sitt skrivande, att förlagen måste få betalt för sitt arbete även när det gäller e-boksutgivningen, och att det måste bli enklare att köpa e-böcker.

Precis som vid förra årets bokmässa sades det flera gånger att snart kommer det att hända spännande saker med e-böckerna i Sverige. Bland annat sa Magnus Nytell att "internationella aktörer som vet hur man säljer e-böcker kommer till Sverige inom kort"...

Mer konkreta nyheter på e-boksfronten, som nämndes är: Dito.se , som utlovar ett enklare sätt att köpa e-böcker (från Akademibokhandeln och Bokus), Bokia som börjar sälja värdekort för e-böcker i sina butiker och Mix förlag, ett nystratat förlag inom Bonnierkoncernen som kommer att satsa på sk crossoverlitteratur (17-27 år), noveller och utgivning i digital form.

Grattis till IB

Internationella Biblioteket blev årets bibliotek. Låt oss instämma i gratulationskören och samtidigt ta till oss Larry Lempert påstående:
Vi är ett 30-tal anställda på IB, talar 25-tal språk och i gruppen finns 8-10 religioner representerade. Det moderna Sveriges moderna bibliotek! Och hur långt borta från denna bild ligger inte ett normalt folkbibliotek. Och vilken utmaning!

Res till Berlin!

Det lär översättas 25 tyska romaner i höst. Ovanligt mycket och frågan är om det är en långsiktig trend eller något snabbt övergående. Svante Weyler, som förlägger en del av dessa nya intressanta författare, är tveksam. Visst vore det önskvärt, men detta kräver en högre grad av tysk närvaro i svensk kultur- och samhällsdebattör, menade Svante. Hur åstadkommer vi detta? Skicka era barn till Berlin!, blev det intressanta svaret. Blir man inte intresserad av tysk samhälle och kultur efter en vistelse i Berlin så är man kulturellt tondöv. Ja, sämre råd har man ju hört!
Roland

Litteraturen ljuger men är ändå sannare än livet

Kulturjournalist Ulrika Kärnborg talade med Ebba Witt-Brattström om sin nya bok.
Vad är litteratur (och varför är den nödvändig)
Är det bara skönlitteratur som är litteratur? var en av frågorna. Ja, Ulrika K ser just skönlitteraturen som vårt mest ursprungliga berättande och läsandet som en kreativ handling. (Kärleks-)Relationen är mellan författaren och läsaren med kritikern som ormen i paradiset.

De avslutar med att tala om risken för att vi i Sverige håller på att avskaffa läsandet.
- Jag frågar mig hur detta kan hänga ihop med bokcirkeln som en växande folkrörelse som jag hört om igår. Är det en grupp som läser mer och mer medan en annan växande grupp avstår helt?
Bokmarknaden ses som en riskfaktor i denna utveckling där höga upplagor kan missuppfattas som lika med kvalitet - skrivarhantverket blir pga marknaden uppdrivna vinstkrav sämre. Det tar tid att skriva - ändå kallas även snabbprodukter litteratur

Bokcirklar - varför vill vi läsa ihop?

• Nyfikenhet på andras tankar och gemenskap med andra läsare.


• Att andras läsupplevelser kan fördjupa ens egna.


• Att läsa samma bok och upptäcka att alla inte läst samma - alla har olika upplevelser.


• Att få syn på sig själv.

Anledningen att vara med i en cirkel är många. I ett forskningsprojekt om bokcirklar kommer professor Kerstin Rydbeck, att utreda detta faktum att allt fler läser i tillammans i cirklar samtidigt som läsandet går ned. Kan det vara så att i vi i vårt ökade tempo med så mycket som stör vår koncentration behöver cirkeln som morot för att läsa färdigt men också som en hjälp att tränga djupare in i texten än vi mäktar på egen hand. Nina Frid såg också lusten att vara med i bokcirkeln som ett uttryck för en hunger efter det äkta och djupgående samtalet.

Man kan också använda cirkeln som en anledning att träffas och det är verkligen inget fel i det slog panelen fast. Man om det är själva läsandet som är det centrala är det bra att träffas på neutral plats, som ett bibliotek, där ingen behöver ha nystädat och en läcker middag klar. Flera i panelen kunde vittna om cirklar där just maten tagit överhanden. Sen är det inte fel, sa Immi Lundin, att i förväg tala igenom vad man vill med cirkeln och varför. Att t ex gärna vara personlig i sina läsupplevelser men bestämma sig för att inte tala om barnbarnen (detta var ett ex ur verkligheten)

På Mariestads bibliotek har man fem cirklar varav en sedan många år för personalen. Idag har man gemensamma läsupplevelser från 50 böcker. Detta, säger bibliotekschef Helena Jannert, har stärkt samhörigheten och lärt deltagarna att respektera oenighet. Det hade också inneburit en unik möjlighet till samtal och därigenom utvecklat det professionella boksamtalet.

Det är bara att börja - med en "inte för tjock bok"! Böcker om relationer fungerar också bra därföer att de ger möjlighet att "ta spjärn med den egna erfarenheten". En samtalsledare kan underlätta och förenkla om man har en storpratare i gruppen. Uppdraget kan gärna gå runt.
Ett mycket inspirerande samtal som i sig demonstrerade vad en läsecirkel kan vara. Lyhört och nyfiket under diskret ledning av Marie Lundström från SRs Bokcirkeln.
Karin

Det galna geniet - mer än en myt?

Hamnade på forskartorget under dagen. Lyssnade bland annat på Örjan de Manzano med dr på Karolinska som föreläste om kreativitet. Hur betecknas något kreativt? a) Det ska vara något som är nytt och orginellt. b) Det ska vara användbart och/eller ha ett estetiskt värde(!).

Aristoteles sa något i stil med: - Inget geni utan ett uns av galenskap.

Stämmer det? Ja, faktiskt! Oändliga studier av "genier" visar att de friska är i minoritet.

Många har schizotypa drag som - ovanliga upplevelser - disorganiserat tänkande, - impulsiv nonkonformism ( man struntar i regler,lagar och normer). 70 % av alla författare löper en större risk än andra för psykisk ohälsa. I författargruppen finns också en högre förekomst av bipolära sjukdomar. Motsvarande siffra för vetenskapsmän är 40 %. Marcel Proust uppehöll sig i ett rum som var inbyggt med kork. Omvärlden bjöd på för mycket stimuli för hans sensitiva personlighet. Finns det alltså något biologiskt samband mellan psykisk ohälsa och kreativitet? Ja, det finns ärftliga samband. Oftast är kreativiteten hos schizofrena patienter låg, men det finns ändå en koppling till kreativitet. ( Örjan de Manzano betonade att schizofreni är en förfärlig sjukdom, men eftersom kreativitet upplevs som positivt, så kan det finnas en risk för "överdiagnosering". 1 % av befolkningen har diagnosen schizofreni. Ett mycket högt tal), Det har visat sig att släktingar till schizofrena eller bipolära personer har högre kreativitet än andra. Det gäller även för bortadopterade barn. Det finns alltså en gen som binder samman psykos och kreativitet. Varför kreativitet? Det hänger ihop med att ju lägre densitet av D2-receptorer (dopaminhalt) i Thalamus, ju högre kreativitet. Personer med ökad associationsförmåga, flexibilitet och minskad selektiv förmåga är kreativa, men kan fortfarande hålla sig på den "friska" sidan. Intressant information att förhålla sig till när man till exempel pratar om kreativa organisationer. Det krävs stora mentala utrymmen och möjligheter till "oortodoxa" lösningar, för att innovation och kreativitet ska få en närvaro. Det här är rykande nya rön - så håll till godo. Mer information och rapporter finner man på: http://ki.se/ki/jsp/polopoly.jsp?d=25844&a=100727&l=sv&newsdep=25844

Så var mässan igång!

Långa köer till seminariet om det tyska språket och den tyska litteraturen. Förväntansfull stämning. Och det blev en bra satt på mässan. Inte minst tack vare litteraturvetaren Peter von Matt. Ett namn att lägga på minnet! Samt Felicitas Hoppe, utgiven på Ramus, det lilla malmöförlaget, med försäljning via hemsidan.
Roland

Skånska bidrag i Göteborg

Torsdag

10.35 Ladda själv- direktnedladdning för gymnasieelever Agneta Wikström Polhemsskolan i Lund och Pernilla Tejera Söderportsgymnasiet Kristianstad TPB:s seminarium Gothia tower Konferensavdelningen R22 plan 2

13.00 Bilderna av biblioteket. Masteruppsats från LU Anna-karin Rennemark Biblioteksscenen



Fredag

12.45 Från novellcafé till boktips för hungriga lläsare. Smakprov ur Lunds stadsbiblioteks skönlitterära program Eva Fridlund och Maria Ekdahl Biblioteksscenen

15.00 Förskolebibliotek i Lund gunnel Olsson och Anna Fogelqvist-Ehinger, Biblioteksscenen

15-15.30 Läsecirklar för mångkultur och integration - Olika metoder för att nå nya svenskar. I Strängnäs med LL-bokcirklar och i Åstorp där SFI-elever läser för barn i förskolan - Seminarium

Mer om e-böcker

Vad fattas e-boken, vad är det som gör att så lite läsande sker digitalt och vad krävs för att få en fungerande e-boksmarknad?

Dessa frågor diskuterar Alex Shulman, Johan Greiff, Per Strömbäck, Kristina Ahlinder och Magnus Nytell på debattscenen i F-hallen, på fredag kl 16.00-16.45. Debatten arrangeras av Svenska förläggareföreningen och Netopia.

Efter alla diskussioner om e-böckernas möjligheter och begränsningar, som förs flitigt inom bibliotekssfären ser jag fram emot att höra hur förlagen resonerar.

Framtidsönskning uppfylld

Jag hoppades ju i ett tidigare blogginlägg att Eric Schüldts och Jonas Anderssons intressanta bok Framtiden skulle uppmärksammas på bokmässan. Och minsann: på torsdag, kl 16.00-16.30, i Studieförbundet Vuxenskolans monter C04:02,  kan vi kanske få svaret på "Vad framtiden gjorde med Eric Schüldt". Spännande...

Bibblan svarar

Idag lanseras frågetjänsten Bibblan svarar www.bibblansvarar.se . Bibblan svarar har också något så spännande som en social specialstyrka som ansvarar för kommunikationen på twitter och facebook.

I Regionbibliotek Stockholms monter, E05:05, presenteras tjänsten och du kan passa på att ställa frågor. Kl 15.00 på torsdagen firas tjänsten med mingel.

Facebook-gruppen e-böcker i Sverige

Facebook-gruppen E-böcker i Sverige bjuder in till en gruppträff kl 16.00 på fredagen, i ett café vid monter D03:19.

Även om du inte kommer på träffen är facebook-gruppen ett hett tips för den som är intresserad av e-boksfrågor.

Sociala medier i bibliotek

är titeln på ett seminarium på torsdagen kl 17.00-17.45 i K1, med underrubriken: Vad behöver biblioteken ha för policy och riktlinjer? E-delegationen har rekommenderat att all social kommuniaktion i offentliga sektorns institutioner ska ske enligt offentlighetsprincipen. Är det en rimlig rekommendation.

Om du är intresserad av den juridiska aspekten på arbetet med sociala medier på bibliotek tror jag att seminariet är intressant. Mathias Klang, som medverkar, brukar vara intressant att lysna på när det gäller just kombinationen juridik och digital biblioteksverksmhet.

Man kommer långt med entrébiljetten!

Många av mässans betalseminarier har sina (kortare) motsvarigheter i program på de olika fria scenerna eller i montrarna.

För er som är intresserad av det nya bibliotekslandskapet - KB, Libris och nya medier
Torsdag - mest i KB:s monter (E01:02)
9-9.30 KB:s nya uppdrag med bl a Gunilla Herdenberg
10-10.30 E-boksutredningen
10.30-10.40 Folkbibliotekens framtid med bla Roland Eliasson och Gunnar Sahlin
11-11.25 Värmlandsbiblioteken i Libris - små bibliotek som blir librisbibliotek C03:32
12.30-13 Libris nationell katalog
13-13.30 Speeddejt om e-boksutredningen - Den som vill få egen tid att ställa frågor om e-boksutredningen, Libris mm kan boka 10-min genom att kontakta goran.kostenius@kb.se
13.30-14 Digital delaktighet - Digidel KBs monter
14.30-15 Speeddejt om att bli ett Librisbibliotek - bokas goran.kostenius@kb.se
Fredag - mycket om nya medier
10.45-10.55 Att skapa sin egen app-tjänst på Biblioteksscenen
11-11.30 Hur håller du dig uppdaterad ILS i E05:05
12-12.30 Så startar du en blogg C04:02
13-13.30 Delning - en webbkurs i sociala medier E05:05
13.30-13.45 Martinsson på Facebook - nya medier nya möjligheter De litterära sällskapens scen B10:79
16-16.30 Biblioteken och de nya medierna KB:s monter

... litteratur, läsning och förmedling
Torsdag
11-11.30 Litterär kvalitet Ingrid Elam i monter C03:02
11-11.30 Biblioteket, boken och den Långa svansen E05:05
12-12.30 Var går gränsen mellan ungdoms- och vuxenlitteratur B07:74
13-13.20 Litteraturutredningen C03:02
13.30-13.40 Gävle läser Agnes på Biblioteksscenen
14.30-15 SM i bokberättande för bibliotekarier - årets tävling 11/11, E05:05
17-17.25 Bokcirklar på Hammarö bibliotek C03:32
Fredag
11-11.30 Die Grossmutter übernimmt das Fernsehen - om berättande D04:06
12-13 Bokcirklar.se arrangerar läsarsamtal med Margareta Lindholm
om hennes roman Skogen E05:05
15-16 Kulturens framtid B07:28

...eller biblioteksarbete för invandrare, mångspråk etc
Torsdag
12-12.10 Tio pinnar i luften - ett minoritetsspråksprojekt Biblioteksscenen
14.40-15 Den osynliga litteraturskatten, om författare i Sverige som skriver på andra språk Internationella torget
14.45-14.55 Professionens död? utvärdering av biblioteket efter Unescos biblioteksmanifest
16-16.30 Botkyrkas internationella bokmässa E05:05
Fredag
14-14.20 Libraries for all - invandrare som biblioteksresurs, Internationella torget
15.30-15.40 Fisksätra årets mångspråkiga bibliotek
16-16.10 Botkyrka internationella bibliotek - båda på Biblioteksscenen

Karin

Speed- dating och presentationer Digidel

KB:s monter E01:02 har program under torsdagen 9:45, 16:30 samt 17:30-18. Regionbibliotek Stockholm har program under fredagen i monter E05:05 9:30, 10:30 samt 14:30-15.

På tordagen finns även What in it för me? i seminarieprogrammet 13:00-13:30 med Elisabet Ahlkvist med 10 minuters frågestund.

Under helgen finns det program i både KB:s och Regionbibliotek Stockholms monter löpande.

Internationella torget

Internationella torget bjuder på frukost 9:15 under hela Bokmässan. Om ni precis som jag gillar Cecilia Uddén stanna till på torget 12- 12:20 tors-lörd så får du Cecilias betraktelser av Libyen, Egytpen och Syrien. Parvin Ardalan, fristadsförfattare i Malmö möter du på Internationella torget torsdagen den 22 september kl 13-13:20; Express yourself - ett samtal om det fria ordet.

Fest, film och bokmässa!

Göteborgs Internationella Film Festival (GIFF) inför 2012 börjar på Bokmässan. Bland annat avtäcks festivalaffischen fredagen den 23 september kl 15.00. Affischen är skapad av konstnären Ann-Sofi Sidén. (Som för konstintresserade skåningar är känd för sin Fidei commissum i Wanås slottspark, se bild). Amanda Ooms stafettbok och Hynek Pallas avhandling om vithet i svensk film presenteras. Författarna och konstnären finns närvarande och böckerna går att köpa på plats. Platsen är Elanders Lounge. Senare samma kväll kan man gå på vernissagefest på Stora Teatern för 80 kr som betalas direkt i entrén. GIFF arrangerar festen tillsammans med tidskriften Glänta http://www.glanta.org/, bland annat kommer det traditionella författar-DJ-marathonet att äga rum med DJ Bike Bonkers samt författarna Amanda Ooms, Mara Lee, Aleksander Motturi, Linda Spåman, Hynek Pallas och Johannes Anyuru. Om man tar en prenumeration på Glänta för 200 kronor, 4 nummer/år så ingår festen. Du kan bli prenumerant i dörren eller så maila Glänta info@glanta.org. Lördagen den 24 september samtalar regissören Lisa Ohlin med filmkritikern Andrea Reuter om filmatiseringen av Simon och ekarna av Marianne Fredriksson. Monter G02:22, klockan 15.00. Det finns då chans att få fribiljett till filmen som visas på söndagen på Bio Roy. Läs mer om GIFF och bokmässan på http://www.giff.se/

Digidel på Bokmässan

I Stockholms monter blir det digidel-prat med Ann Wiklund fre-lörd ett antal tillfällen. I KB:s monter håller Elisabet Ahlkvist minisemiarium "What in it for me?" samt annat digidel-prat. Återkommer med mer detaljer.

Fredagsseminarier

På fredagen lockar egentligen de olika fria scenprogrammen mest. Jag återkommer till dem. Men emellanåt behöver man en paus från mässhallarna och jag väljer då
Från Kristallögat till Ett annat liv 11 - 11:45
Ett samtal om P O Enquist mellan Åsa Linderborg, Aftonbladet och Per Svensson, Sydsvenskan och Björn Wiman, Dagens Nyheter.

Biblioteket, boken och den långa svansen 13 - 13:20
Ska biblioteken ha böcker som ingen läser? Kan vi göra våra samlingar mer angelägna? Hur lyfter vi äldre litteratur och kopplar den till samtiden? Om projektet Långa svansen som nu pågått i några år på Stockholms stadsbibliotek.

I Läsecirklar för mångkultur och integration 15:30 - 15:50
Olika metoder för att nå nya svenskar - i Strängnäs med LL- bokcirklar på kulturhuset och SFI och i Åstorp där SFI-elever högläser svenska barnboksklassiker på sitt modersmål i förskolan. Larry Lempert, Christer Hermansson, kulturchef i Strängnäs, samt Mats Pettersson, bibliotekarie, och Katrin Olsson, lärare i Åstorp berättar om metoderna som kan ge nya svenskar vägar in i samhället.

Det krockar tyvärr med Årets mångspråkiga bibliotek - på biblioteksscenen 15.30-15.40.

Jonathan Franzén samtalar i Lika verkligt som livet om sitt författarskap 16 - 16:45. Jag är nyfiken både på honom och hans samtalspartner Stefan Eklund från Borås Tidning

... som i sin tur krockar med Författaren som kändis 16:30 - 16:50
där Torbjörn Forslid och Anders Ohlsson, samtalar med Lisbeth Larsson om den moderna(?) medialiserade författarrollen med utgångspunkt i författare som Kristina Lugn, Horace Engdahl, Jan Guillou, Selma Lagerlöf och Daniel Sjölin. Både Anders O och Lisbeth L medverkade förra året i Kristianstad på Kultur Skånes skönlitterära seminarium.

Litteraturhus för barn och unga

Vad är skillnaden mellan bibliotek och litteraturhus? Litteraturhus finns i Hamburg och flera andra tyska städer, i Oslo och i Köpenhamn.

I Sydsvenskan diskuterades i våras för och emot ett litteraturhus i Lund. Där finns för övrigt en grupp som utreder och lägger fram sin vision till våren.
Sandviken har gått till handling och skapar (först i Sverige?) ett litteraturhus för och med barn och unga. Litteraturhuset blir unikt genom att kombinera en miljö för upplevelse och lärande och ett kunskapscentrum med en forskningsresurs.
torsdag 22 sep kl. 15:00 - 15:20

Karin

Om skrivande, litteratur och glesbygd

Det vi idag kallar glesbygd var hem för de flesta svenskar bara en generation bakåt och vårt förhållande till glesbygden har problematiserats i bl a DN i sommar.
Jag är nyfiken på country noir – ”mörka romaner om fattiga människor som lever i livets gränsområden”. Några bor i den svenska glesbygden – svensk country noir.
I recensionerna av Ola Nilsson roman Änglarna – andra delen i trilogin om en by i Norrland – står författaren som en representant för denna genre. Andra författare som räknas till svensk country noir är Olle Lönnaeus vars böcker utspelar sig i Tomelilla och Therése Söderlind, ännu en norrlandsskildrare.
12:00 - 12:30 Litteraturscenen, A01:60

Karin