Kvalitet är inte evigt utan förändras över tiden - inledde Ingrid Elam. Vi behöver verktyg och gemensamma begrepp för att tala om detta med kvalitet eller som hon föredrog, kvaliteter.
Till exempel behöver varje generations kvalitetsbegrepp omförhandlas - det räcker med att gå tillbaka till 70-talet då kurslistorna i litteraturvetenskap knappt innehöll någon kvinnlig författare utöver Selma Lagerlöf eftersom man på fullaste allvar hävdade att de övriga inte höll tillräckligt hög kvalitet.
Inom Kulturrådet i litteraturstödsdiskussiioner håller man sig faktiskt med en uppsättning kvalitetskriterier men dessa är också möjliga att, om inte ifrågasätta så i alla fall problematisera.
Hållbarhet, det som lyckas överleva, behöver tiden för att utvisas.
Originalitet - kräver om det tillämpas strikt ett romantiskt genibegrepp och konsten lånar hejdlöst från sina föregångare.
Användandet av klichéer kan också vara ett stilgrepp en dekonstruktion av andra texter.
Komplexitet samtidigt som enkelhet - tiden det tagit att skapa ett verk skall inte synas.
Det finns det som inte längre är bra och vi vill kunna se vad som kommer att bli bra.
Vi behöver ett språk för att närma oss ett verk men problemet är den normerande kvalitetsdiskussionen. Vi måste alltså se upp utan att för den skull upphöra att diskutera kvalitet.
Karin
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar